Utmaning

Jaha, så har man blivit utmanad för första gången i sin bloghistoria. Det är goa vännen i lilla byn i skogen, A-K, som skickat denna:

- Gå in i mappen mina bilder. (evt Bilder för de med OS X eller din egen personliga bildmapp)
- Gå till den sjätte mappen och välj därefter den sjätte bilden i den mappen.
- Visa bilden på bloggen och skriv något om den.

Egentligen skulle man utmana sex personer till men jag har inte så många bloggande vänner. Synd tycker jag! Läser du detta och har en egen blog så var snäll och säg till plus anta utmaningen från mig.




Den här bilden är tagen från taken i Gamla Stan i Stockholm. En av mina bästa vänner fyllde 50 i somras och fick ett äventyr av sina släktingar. Takvandring, hotellboende och middag på Fjäderholmarna. Gud, vad vi njöt!!! Lite shopping hann vi också med.

Hur lycklig är man inte att ha såna kamrater som vill dela detta med en?

Tempoväxlingar

Jag brukar mäta mitt spring genom livet på olika sätt så att det inte skall snurra för fort, vilket det har en tendens att göra ibland. Om jag hinner sittta ner och läsa Göteborgsposten varje dag så är det en bra dag. Att sitta och sticka är också ok för då kan man ju inte göra annat än att sitta still och vila (har tillverkat fyra Åre-mössor senaste månaden). Den här helgen har varit skön! Ända till söndagkvällen. Dottern for av hästen när de red till ridhuset och hoppade, slog i axel och huvud och ju längre eftermiddagen led ju mer ont i nacke och huvud fick ungen. Kändes inte alls bra så jag ringde sjukvårdsupplysningen strax efter åtta och fick sitta i kö till halvnio. Fick prata med en jättego sköterska som undrade hur långt vi hade till sjukhuset? Fyra minuter! Fint, åk med en gång för de stänger klockan nio så sen måste ni åka till Skövde, jag faxar uppgifter till dem!
Raskt iväg till akuten, träffade doktorn som tyckte att det skulle göras en CT-röntgen så att både han och vi kunde sova lugnt på natten. Kom intill direkt, röntgen visade som tur var ingen blödning utan det var "bara" en sträckning i nacken och en lättare hjärnskakning, så vi var hemma igen strax efter tio. Visserligen lite omskakade men ändå lugnade. Tack söta doktorn!

Måndagkvällen gick i ett enda huj utan tidningsläsning vilket resulterade i ett uppstressat huvud och svårt att sova. Ikväll har jag tagit det lugnare. Middag med man, barn och en extra ung man, vi har sådana här ibland. Sen fick jag för mig och åka till min syster och lämna nystickad mössa till snyggaste systersonen. Blev sittande med dom och spelade Buzz på tv-spelet. Skitkul!

Har dessutom precis ringt bästa vännen I och kollat att hon skall med på tjej-kalaset på lördag. Vi skall se på Mamma Mia och VRÅLA till! Gud vad jag längtar dit!

Fest, sång och trimning

Var hembjuden till gamla kollegan L tillsammans med K och T som alla arbetat som lärare på min skola. God mat, gott vin och en massa gapskratt och skvaller. Sådant behövs verkligen ibland! Undarbara maken både körde dit oss och kom och hämtade oss när jag ringde.

Dottern kom och väckte mig när hon kom hem halvtvå och frågade om jag kunde tänka mig att köra henne till en skidbacke i morgon? Vad svarar man mitt i natten? Ja,ja gå och lägg dig. Döm om min förvåning när det står en unge vid sängkanten klockan 09.15 på lördagsmorgonen och frågar hur lång tid jag behövde på mig innan jag kunde köra henne och kompisarna?
Hmmmm...är nog inte i körbart skick ännu, puttade på stackars maken som naturligtvis steg upp och körde ungdomarna till Billingen. De åkte hela dagen i ösregnet och hade jättekul.

Själv var jag på körövning med Andante, Stickans kör, som tillhör Stenhammarkyrkan. Så härligt att få stå tillsammans med en massa duktiga sångare. Lärde oss Dagen är nära eller Lascia chío pianga som den egentligen heter. Skriven av Händel på sjuttonhundratalet och ett av de vackraste musikstycken jag vet. Häftigt när vi får ihop det på slutet av träningen, då får man ståpäls!

Tog fram den gamla klickern igår. Det är ju dags att väcka minnen till liv både i mig och i hunden. Märkligt hur underbart klickeraktig Fizen är. När jag väntar ut henne så försöker hon först med hela gamla registret av inlärda tricks, sen övergår hon till att hitta på egna lösningar, Hon borde bli klickerchampion, fast det finns ju inte (än)!
Nu skall jag ut i rusket med hund och son på en promenad. Sen skall ful-Fizen trimmas färdigt, har magen och fötterna kvar. Sen blir hon en vacker nakenfiz!

Sjukdomskänsla!!!! (bra uttryck eller hur?)

Mest synd om mig i hela världen faktiskt. Gick hem vid tre idag och stöp i säng och slumrade fram till sex. Känner mig febrig och oerhört trött. Dottern har ju legat hemma i två dagár så nu var det väl min tur, men jag brukar sällan lägga mig utan har turen att klara mig utan sjukdomar.

Har suttit och skrivit protokoll från styrelsemötet i brukshundklubben igår. Är tillfrågad av valberedningen om jag kan tänka mig sekreterarjobbet nästa verksamhetsår och jag har sagt att det kan jag. Kul att vara med och arbeta i föreningslivet igen och inte bara vara instruktör.

Kamrat K och jag har kommit med på Canis klickertränarkurs nu under 2009 och det skall bli så himla roligt. Kul att få göra något med Fizen igen innan hon blir för gammal, åtta i maj. Dessutom tror jag att jag har kommit så långt i vår relation att jag skiter i att skämmas för henne när hon uppför sig illa mot andra tikar.
Jag får väl göra som Ceasar och säga PSCHHHH!!!!! ;-)

SOLSKEN!!!

Underbart, genast blir livet ljusare. Idag har vi dessutom haft första planeringstillfället på arbetet inför Naturskola 2009. Går det i lås så åker vi till Lurö och Djurö i första vändan samt cyklar på Brommö med en avdelning. Förra årets vecka i maj på Göta kanal med grabbarna var ju hellyckad!

Gick från arbetet en timma tidigare idag (undrar hur många gånger jag redan arbetat in den?) för att komma ut på hundpromenad i solsken. Passade på att åka bort och titta på när mina elever åkte skridskor. De var jätteduktiga trots att några av dem inte stått på skrillor sedan barnsben.

Kvällen har jag ägnat åt att damma och plocka i ordning. Det är så skönt när man kommer hem på fredag eftermiddag och bara har dammsugning kvar. Helgen blir längre då!

Min "knäppa" (läs bästa) instruktörskollega bombar mig för tillfället med bilder på Bullterriers, hon tycker att den hunden är gjord för mig, undrar vad hon menar med det? Får fundera på det när jag har lagt mig. Natti, natti!

Ljus......

Något ljusare dag idag. Ger lite mer energi. Har jobbat med bordsplacering inför min körs tjugoårsjubileum i slutet av januari. Vi blir över 60 personer, himla kul.
Min moder ringde för att tala om att hon och sambon minsann flyger iväg på fredag. All inclusive i Hurgada i två veckor! Det hade jag inte behövt veta om hon inte vill ta med mig. Måste man inte alltid fråga sina barn om dom vill med? Jag har frågat mina och de följer med till Österrike om några veckor. Det kallar jag föräldraskap, fast det kanske inte gäller när barnen snart är femtio år? Som tur är så är jag lika lycklig för en skidsemester som en solsemester.

Mörker.........

Hur kan det bara vara så här mörkt? Jag får spader och orkar inte göra ett dyft när jag kommer hem från arbetet. Som tur var så kom äldsta och bästa vännen på besök efter jobbet igår. Hon skulle ut och promenera med sin syster men stannade till för fika hos mig i mörkret och snålblåsten. Gott med lite kaffe och tända ljus!
Sen gjorde jag absolut inget mer den dagen. Min lilla sjuttonåring kom ner och sov i pappas säng eftersom han är i S-holm några dagar, hon tycker det är så mysigt!?!?! Pratar till klockan tolv och slår till mig rätt över bröstet klockan två för att jag snarkar. Moi? Snarkar?!? Har jag aldrig hört. Sov i din egen säng skitunge!

Sköna söndag!

Det är hopplöst att vakna på helgmorgnarna. Hela familjen vänder på dygnet så fort vi är lediga, tonåringarna allra mest trots mina tappra försök att få dem att inse att man måste gå och lägga sig för att inte sova bort dagen. Dessutom är det svårt att slappna av och somna då inte alla är hemma. Hönsmorsa? Javisst, men det är en tuff värld för dem och det känns allt skönt att veta att alla är hemma och i sina sängar.
Efter en härlig äggfrukost med färskpressad äpplejuice så gick jag en promenad med Fizen i snålblåsten. Skönt att komma ut!
Väl inne så började maken och jag att storstäda i källaren. Satt i rullstol när vi flyttade in för ett år sedan och grejerna står inte direkt på de ställen där jag vill ha dem;-) plus att det bara burits ner en massa grejer under ett år utan någon större ordning. Hur i hm-hm kan en människa bli så tillfredsställd bara av att få ordning i några rum?
Halva källaren blev i varje fall väldigt snygg och dottern fick en egen lättillgänglig garderob för hästkläder. Så nu hoppas jag att vi slipper alla illaluktande saker på hallgolvet framöver, den som lever får se!

Äntligen en egen blogg!

Älskar att läsa bloggar som vänner och släktingar skriver. Tycker det är ett kul sätt att hålla koll på. Tycker om formen att dela med sig av en del tankar, dock inte allt. Så här kommer nu en alldeles egen blogg. Yippiey!!!